Det är omöjligt att inte bli berörd av det som händer i Frankrike just nu. Som förespråkare av demokrati, pressfrihet och yttrandefrihet, som medmänniska, som journalist. Terroristerna är döda men det känns inte som tillräcklig rättvisa, inte som slutet på dramat. Bara som början. För egen del ger mitt twitterflöde mig hopp; så många jorden runt står enade mot hat och våld och för tryckfrihet. #jesuischarlie Nous sommes tous Charlie. Evelyn Beatrice Halls citat (ofta tillskrivet Voltaire) har cirkulerat mycket i dagarna men är inte mindre relevant för det: Jag håller inte med om vad du säger men jag är beredd att gå i döden för din rätt att säga det.

Je Suis Charlie French Liberty in Reims

Jag vill helst inte gå i döden för någonting alls. Och jag behåller rätten att inte lyssna. Men grundfilosofin gäller ändå.

Den blodiga franska revolutionen (och nu nationen Frankrike) gick under slagorden Liberté, Egalité, Fraternité. Världen har ändrats mycket sedan dess, främst till det bättre, men de tre orden är lika värdefulla ledstjärnor idag som då. Frihet, jämlikhet och brödraskap. Det är inte mycket en liten vinskribent kan göra för att förbättra värden (utom att kanske komma ihåg att det är ok att stöta sig med stora aktörer ibland när de förtjänar kritik, även om man riskerar sämre relationer – utnyttja den yttrandefrihet jag har!). Men ändå:

Som ett litet tecken på brödraskap med det franska folket gör jag den här helgen till en fransk vinhelg. Kanske ni också? Det känns inte som att det finns mycket att skåla för idag men vi höjer ett glas i protest – för varje röst terroristerna tystat väcks tusen nya.

PS det känns fel att ge ett ”vintips” på det här inlägget. Själv dricker jag 2012 Ro-Ree Saint Joseph och Bourgogne Rouge från Benjamin Leroux. Båda utmärkta. Men Frankrike har så mycket att välja på – ta det bästa du hittar på ditt Systembolag!

 

  1. Fint ni skriver alla tre! Och jag kan bara hålla med. Vin kanske känns som ett marginellt ämne i stora sammanhang som detta men faktum är att en av de saker som lockade mig till branschen är det öppna sinnet, avsaknaden av gränser även när vi inte ens förstår varandras språk, kombinerat av en konstant vilja att upptäcka och att dela med sig. Vin är en kulturbärare men också en kulturbrygga. Att dela en flaska kan leda till samtal som förändrar hur man ser på världen och medmänniskor. Vi har pennor, vi har vin, vi har våra åsikter och möjligheten att uttrycka dem (och ifrågasätta dem!). Så varför inte göra det? Skål, vinvänner världen över.

  2. Ingrid skriver:

    Det som hänt har inte enbart riktats mot Frankrike utan mot alla länder och folk där demokrati och yttrandefrihet är ett ledord. Låt oss bara hoppas på att människor förstår att detta är ett attentat utfört av terrorister, inte av muslimer. Som någon klok person skrev, det är bläck som ska flöda, inte blod. Frankrike behöver vårt stöd – i helgen blir det Rhone och Loire!

  3. Det är svårt att förstå, och ännu svårare att beskriva, vad som händer här. Inte långt från oss. Kanske 10-15 minuter utan trafik. Vi såg det nästan från fönstret. Det är lite för många hus i vägen.

    Men det handlar inte om Frankrike. Det handlar om oss alla. Frankrike. Sverige. Hela världen. Det handlar om att stå för det vi tror på. Det handlar om att tro på sig själv och att tro på andra.

    Det handlar också om att inte förledas av hatet och av främlingsfientligheten.

    Fortsätt att tro på öppna gränser. Fortsätt att tro på allt som är mångkulturellt. Fortsätt att resa till främmande länder för att upptäcka sånt som är okänt. Fortsätt att försöka förstå vad andra säger och tänker, även om man aldrig riktigt kan förstå allt.

    ”Wine writers have pens too”. http://www.bkwine.com/sv/ Alla har vi en penna. Alla har vi humor. Alla är det vi egentligen tänker och menar allvarligt. Alla har vi fel ibland och rätt ibland. Idag vet vi vem som hade fel.

    Alla har en penna. Alla är Kalle.

  4. En gång i tiden hade jag en pinsam 1:a i franska på gymnasiet. Men Je suis Charlie klarar jag och känner starkt behov av att uttrycka och solidariskt ställa mig bakom de mer än 60 kollegor som dödats under uppdrag under 2014. vi arbetar alla med olika former av reportage, film, fakta och underhållning. Vi får aldrig förtröttas eller tystna. Med pennan som vapen! https://www.cpj.org/killed/2014/

Comments are closed.

LOADING..