Det klarnar

Idag när jag stack näsan i portvinstankarna kom en vagt bekant doft emot mig. Bäbisbajs. ”Mjölkchoklad” sa en av de andra praktikanterna och jag vet inte om man ska fokusera på likheten eller skillnaden i dessa två beskrivningar. Hur som helst betyder det att vinet är reduktivt – jästsvamparna agerar utan att ha tillgång till syre. Nu håller ju mina små jästvänner på att dö en långsam död med tanke på hur mycket ren sprit jag har tillsatt i portvinet, men sörjan av jästfällning på botten av tunnan är reduktiv i sig. För att motverka att doften ”sätter sig” i vinet måste den tyngsta jästfällningen bort.

Det sker genom ”racking”. Har letat term på svenska men inte hittat någon. Klarning kommer nära. I korthet suger jag upp det rena, fina vinet och låter sörjan på botten bli kvar där. Sedan sköljer jag ur tunnorna och häller tillbaka vinet.

Som alltid när man hanterar över 500 liter vin är det lättare sagt än gjort, men jag har äntligen fått lite pli på det där med att slanga vin. Jag skvätte bara ren sprit i örat en gång, och fick säkert inte mer än deciliter jästsörja i skon. Dessutom tror jag att alkoholnivån i blodet ligger under den lagliga gränsen i Kalifornien eftersom jag bara hostade i mig vin två gånger när jag sög upp det med slangen (skratta ni men det är en jäkla fart i slangen när man har fått trycket rätt!!). På det hela taget utmärkta resultat – känner mig nästan som ett proffs nu.

Jag höjde som sagt även alkoholhalten lite. Gjorde några tester på glas för att se var alkoholnivån kändes bäst. Tror vi ligger runt 18.5-19 procent nu.

Mitt eget vin ligger och vilar. Jag spelar lite Al Stewart för det på morgonen. Det luktar jättegott och verkar ha trivts med tillskottet av zinfandel. Visste att de skulle gilla varandra, min lilla petit sirah och uråldrig zinfandel från vingården Bedrock.

PS väldigt glad att vara här idag, så det blev en liten suddig selfie när jag sprang i vinkällaren och spelade musik för vintunnan.

LOADING..