Samphire – en naturligt salt grönsak

Samphire kallas på svenska oftast för sjökorall, och då i recept eller på restaurangmenyer. Mer botaniskt kallas den glasört. Sjökorall är ju egentligen missvisande eftersom det inte är någon korall utan en växt. Denna succulent, som ser ut som spinkig och långsträckt fetknopp, växer på havsklippor och havsängar där tidvattnet tillför havets sälta och mineraler. Samphire smakar friskt av hav och har en tydlig, men mjuk sälta.

Här i England är samphire inte alls ovanligt, och någon nymodighet är det inte heller. Shakespear nämner samphire-plockarens riskfyllda arbete på branta klippor i sitt drama King Lear.

Samphire används i sallad, som grönsakstillbehör och läggs även in som pickles. Jag köpte en påse färsk samphire i en trevlig liten grönsaksbutik i kustsamhället Wittering. Eftersom jag hade några fina filéade ”Sea bream” tänkta till middag passade det bra att ha samphire som tillbehör.

Samphire är bäst från juni och fram till sensommaren då de är ganska späda och mjuka. Senare på säsongen och hösten blir de mer vedartade och kräver längre kokning. Så här års kan de även ätas råa då de är mjuka och saftiga.

Sea bream är en fisk som jag funnit svår att översätta. Det närmaste jag kommer är havsbrax eller havsruda och den tillhör familjen abborrfiskar. Det är hursomhelst en vanlig fisk här och väldigt användbar och lättlagad. Mina två fiskar var fjällade och filéade och jag byxade dem också för att få bort alla ben. Eftersom jag ogärna saltar för mycket, och samphire är salt, så stekte jag mina fina fiskfiléer utan kryddor eller salt i smör på ganska hög värme, med skinnsidan ner först, och därefter ca 2 minuter på varje sida. Sedan fräste jag färsk spenat bara 1/2 minut och la på tallrikar. Samphire stekte jag i bara lite smör ca 1/2 minut på hög värme och tillsatte ungefär 1 msk vatten som snabbt ångade bort.

Nystekt fisk ovanpå de frästa spenaten och så alldeles varm, salt och jättegod samphire ovanpå. Nykokt broccoli, världens godaste närodlade gurka och paprika fick också plats på tallriken. Nystekt Sea bream med bara gröna tillbehör blev det alltså. Det var otroligt gott, och något extra salt behövdes inte. Sältan från smör och samphire var alldeles tillräckligt. Nu var det ju ganska rikligt med samphire på varje portion – tar man mindre av det så kan det nog passa med lite havssalt på fisken.

Mina två sea breams var storleksmässigt som hyfsade abborrar. Med alla tillbehör räckte de till två personer samt en liten lunchlåda för en, följande dag.

  1. Rick skriver:

    Kärt barn har många namn. Fått samphire på restauranger i England – jättegott till fisk!
    Samphire kallas glasört, sjökorall och havsfänkål.
    Jag tror glasört är det botaniska namnet.
    Men VAR kan man köpa samphire i Sverige?

    1. Hej, jag har sett samphire någon gång i fiskaffärer, bl a fiskdiskarna i Hötorgshallen och Östermalmshallen, vilket då är Stockholm så övriga landet har jag dålig koll på. Det går nog att beställa om man har bra fiskhandlare.

  2. Märta skriver:

    Om jag inte minns fel så kallas sjökorallen även glasört.;-)

  3. Elin skriver:

    Brukade jobba i en fiskdisk och vi sålde mycket sea bream på sommarn, perfekt att grilla! Vi brukade kalla den havsaborre om det var någon som frågade, men håller med dig om att det engelska namnet är bättre!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

LOADING..