vintips

Påsköl, vin till påsklamm, bästa osten till påskbordet…och framtidsplaner!

Erica Landin

Det är snart påsk och jag funderar som mest på vad det blir för påsköl till påskbordet och vilket vin jag ska välja till påsklamm. Är ju galen i lamm, med färska örter och vitlök, tillagat låååångsamt i ugn. Men i år tänker jag även mycket på ost.

Som ni kanske har märkt har jag inte skrivit här på ett tag. Det är för att jag har förhandlat om att bli vinexpert för den nya sajten Älskade Ost, om (föga förvånande) ost.

Från och med nu kommer jag skriva om ost och vin i kombination på Älskade Ost minst en gång i veckan. Hoppas få se er även där! Börjar med en urgod pecorino till samma härliga chianti som får matcha mitt påsklamm. Sedan finns ett inlägg om hur osten och Frankrike bidrog till mitt yrkesval som vinskribent. Dessutom ligger här ett förslag på ett riktigt gott påsköl som passar alldeles förträffligt till påskmat och till en vällagrad gouda på fruk- och nötbröd.

Påsköl ost Gouda bröd uppifrån horisontal Erica Landin

På min gamla blogg, twosisterswinetripping.com, kommer jag skriva mer generellt om vin, på engelska, så länge tills jag valt en ny plattform. Det är där jag kommer skriva mer om min nya bana – har nämligen ansökt till vinmakarprogrammet på UC Davis i Kalifornien! Vill dessutom göra vin igen i höst och kanske skriva en bok över sommaren. En novell, i vinmiljö. Stay tuned!

Jag tackar varmast för de här fina åren på Allt om Mat och hoppas ni följer med mig framöver på min resa genom vinvärlden!
Glad påsk och kramar,
Erica

Champagnen som räddar en grå måndag

Erica Landin

Det är väldigt sällan jag gör någonting specifikt för att vara schysst mot en vinimportör – mitt jobb går ju ut på att kritiskt granska utbudet för mina läsares skull. Men idag fick jag ett mail från en importör som, på grund av Systembolagets lite speciella fördelingsmodell, håller på att tappa sin placering i vissa butiker. Vanligtvis skulle jag inte bry mig nämnvärt men nu råkar det vara en av mina absoluta favoritchampagner från de större husen. Jag tycker hela landet ska ha tillgång till den, på hyllan.

3998

Jag har skrivit flera gånger om Champagne Louis Roederer och intervjuat deras duktige chefsvinmakare Jean Baptiste Lecaillon. Huset har många odlingar som är biodynamiska och ”JB” som han kallas har verkligen testat vetenskapligt genom blindprovningar för att komma fram till vilka vingårdslägen som ska vara konventionellt odlade, ekologiska eller biodynamiska. Det är imponerande.

JB Lecaillon Roederer Champagne copy

Chefsvinmakare JB Lecaillon

Roederers standardchampagne, Brut Premier, är kanske det mest säkra kort jag vet i champagneväg. Det är en stil som är perfekt pigg som aperitif men fortfarande har lite kropp och som jag har druckit med behållning till fisk med gräddig citrussås och till kycklingsallad. Fylligare och krämigare än många champagner som jag skulle uppfatta som lite tråkigare utan att övergå i den superkraftiga stilen (som jag förvisso också gillar men som är lite mer krävande). Den är vackert gyllene med fina bubblor och en snygg, elegant flaska. Utmärkt balans i dosagen (sötman) – torrt men gott. Huset är fortfarande familjeägt vilket jag gillar.

IMG_3653

Ovan: delägare och VD Frédéric Rouzaud

Lyxig, elegant, balanserad, snygg… Jag älskar många champagner men om det är en som jag automatiskt tänker på som fungerar lika bra för champagnenördar som för nybörjare för att fira eller för att lyfta en grå måndag (idag???) så är det Roederer Brut Premier. Visst, den är inte billig, 399 kr, men ändå väldigt prisvärd. Det är en kvalitetsprodukt. Jag gillar HM och Zara också men ska jag ha någonting steget bättre vet jag att jag måste lägga på några kronor. Samma gäller champagne.

Så dagens plan är att överraska kärleken med lite bubblor när han kommer hem från jobbet. För vem förtjänar inte lite champagne såhär i slutet av vintern. Ett vackert glas, lite snacks och en flaska i ishink. #räddaroederer och rädda min måndag 🙂

 

 

Tokrea på bra Pinot Noir!!

Erica Landin

Jag betalar gärna för bra vin. Men ibland är det kul att hitta någonting tokbilligt och ropa ”FYND!!”

Igår körde vi en provning av Pinot Noir från Kalifornien och Oregon hemma hos min landsfrände (Värmland) och väninna Sofia Ander. De flesta var inte så spännande, tyvärr är prisklassen 120-200 nästan budgetnivå för pinot från USA. Det finns riktigt bra viner men de är kanske lite dyrare… Men ett vin vill jag verkligen nämna såhär på fredagen:

delinea pinot rea

Delinea Pinot Noir från producenten Sokol Blosser (som jag gillar) i Oregon var ett bra köp när den kom till Systembolaget på 101 kr. Av någon anledning sålde den inte som planerat och nu måste den säljas och drickas (enkel Pinot ska drickas när den är fruktig – den här har nog några månader kvar på sin livstid). Så den 1:a mars sätter importören ned priset till superrea: 49 kr!!! Det är ju billigare än en havvettig box eller tetra!! En helt habil, enkel men god och balanserad Pinot Noir med bra syra, jordgubbsfrukt och lite röda körsbär. Utmärk till kalv, kyckling, vit fisk med smakrik sås (tänk bacon) eller buffé. Eller tänk som min instagramföljare @sernbo som kommenterade ”priset på min Coq au Vin sjönk precis drastiskt”. Boeuf Bourgignon kanske? Eller vin till stora middagen/minglet/buffén?

Priset ändras 1:a mars så du får tyvärr vänta till efter helgen men bor du i Stockholm är nog vinet framme till nästa helg ändå.

Greywackes vilda sauvignon blanc

Erica Landin

Jag är i ärlighetens namn ingen stor fan av sauvignon blanc. Det är någonting med det gröna (”kattpiss” eller ”vinbärsblad” brukar vi kalla det) som blir så enkelspårigt. Blaskigt men hög syra och massor av omogna toner. En fräschör som funkar heta sommardagar men som jag inte behöver här i norr. Jag ska erkänna att jag gillade det bättre förr och det är fortfarande omåttligt populärt men som med det mesta som är övertydligt (tänk filmen ”50 Nyanser av Honom)  så tröttnar man snart.

Kul då att gå på middag med vinmakaren Kevin Judd som startade Greywacke i Marlborough när han lämnade kända Cloudy Bay  efter 25 år. Han har en mer vanlig sauvignon blanc men även en vildjäst variant som var otroligt god. Vinet får inte aromatisk jäst och temperaturkontroll som är standard i Marlborough utan får leva sitt eget liv. Det ger personlighet och helt andra tropiska, steniga toner istället för det gröna. Man återfår nästan tron på druvan. 2012 doftade lite för mycket sparris för min smak men 2010, 2011 och unga 2013 var utmärkta, högklassiga viner. För 203 kr i BS kan du testa senaste årgången.

Men jag skulle satsa på Greywacke Riesling för 173 kr i BS.  Så gott till en fet kyckling med lite krydda, varför inte örter och chili? Titta även lite extra på etiketterna – det är Kevin själv som jobbar deltid som fotograf så alla bilder kommer ur hans arkiv. Jag är svag för de stilistiska röda druvorna på hans Pinot Noir.

 

IMG_2910 IMG_2911 IMG_2915 IMG_2921y