Nya dillsnapsar från Danmark

Malin Turunen
Nya snapsar från Den ny Spritfabrik.

Nya snapsar från Den ny Spritfabrik.

Från Den nye spritfabrik i Danmark kommer akvaviterna, D Argentum och D Aurum, i väldigt fina flaskor. Båda är kryddade med dill och den mörkare har legat på ekfat.

Vi testade först den vita, D Argentum. Den doftar rent och lite sött av dillkrona, smaken är len och mild och gott dillig. Den skulle passa utmärkt till klara sillar, kräftor, inkokt lax med dillsås och mycket annat. Eftersmaken påminner lite om dillchips. Den har en viss sötma och ingen beska alls. På flaskan står det att man ska testa den i cocktails istället för gin. Det har vi dock inte gjort – ännu. Jag är en dillälskare och därför faller den här snapsen mig på läppen något oerhört. Så ren och god!

D Aurum som legat på ekfat har helt tappat doften av dill och luktar som de flesta ekfatslagrade drycker, inte alls som en akvavit. Den är diffus i smaken och med tanke på de utmärkta ekfatslagrade snapsar som kommit på sistone skulle jag inte välja just denna. Den smakar mer som något man dricker efter maten, och då fungerar den säkert utmärkt.

Båda finns i Systembolagets Beställningssortiment. D Argentum, 50 cl, 40 %, 269 kr (nr 86296). D Aurum: 50 cl, 40, 269 kr (nr 86260).

Vill du testa en ekfatslagrad snaps så tycker jag att O.P. Anderson 1ma Aquavit Limetid Edition Sherry Cask (nr 86342) för 302 kronor är ett bra val. Den passar lika bra till matjessill och råbiff som till vällagrade hårdostar.

Fira påsk med råbiff som på Oaxen

Malin Turunen
Råbiff som hos Magnus Ek.

Råbiff som hos Magnus Ek.

Inför påsk bjussade stjärnkocken Magnus Ek på Oaxen på några av sina bästa recept, matchade till snaps. Jag fick  laga favoriträtten råbiff som skulle passa till Rånäs brännvin.

I Oaxens finrestaurang Krogen hade vi utsikt över ett Stockholm i solförmörkelse. Här samlades några matjournalister, en snapsexpert och Magnus Ek för att laga mat tillsammans och prova snapsar till.

Jag skulle veva köttkvarnen. Det krävdes dock en tvågreppsfattning och gick inte så här lätt alls.

Jag skulle veva köttkvarnen. Det krävdes dock en tvågreppsfattning och gick inte så här lätt alls.

Laga och laga… allt var ju väldigt förpreppat, så jag fick steka lite fin bellaverde-broccoli i mängder med smör, mala kött i handvevad kvarn och lägga upp alla ingredienser i en – vad jag tycker – rätt så stilig hög. Helst ska köttet vara lite fryst när man mal det. Då går det lättare.

Brocoli (helst Bellaverde) steks i massor av smör. Det här är bara hälften.

Brocoli (helst Bellaverde) steks i massor av smör. Det här är bara hälften.

Här är jag i full färd med att lägga upp råbiffshögen.

Här är jag i full färd med att lägga upp råbiffshögen.

 

Snapsarna vi testade till maten.

Snapsarna vi testade till maten.

Rånäs brännvin är en snaps med citrustoner som faktiskt funkar lika bra som en digestif eller tillsammans med en chokladdessert. För att få råbiffen att matcha snapsen rev Magnus Ek rostat och rökt pomeransskal över köttet. Det kan vara svårt att få tag på men man kan ta finrivet skal från en apelsin istället.

Råbiff är en favoriträtt för mig och broccolin och brödsmulorna gav det fina crunch man vill ha till. Deras egen ”surgrädde” var grymt god, lenare och mildare än vanlig crème fraîche, och pommeransskalet tillförde mycket. Det enda jag möjligen skulle vilja tillföra är en äggula!

Här är Magnus Eks recept som jag endast delvis provlagat:

Råbiff med vitlöksstekta broccoliskott, surgrädde, lök och svart pomerans

4 personer

Dryckesrekommendation: Rånäs brännvin

 

Ingredienser

300 g malet oxinnanlår

4 msk crème fraiche

1 schalottenlök, tunt skuren och friterad krispig i 130°C varm olja

4 msk torkade brödsmulor

½ ask smörgåskrasse

1 msk gräslök

2 msk smör

200 g broccoliskott

1 vitlöksklyfta (krossad)

Smör och en skvätt rödvinsvinäger

Flingsalt och peppar

Svart pomerans (rostat rökt pomeransskal) alternativt en apelsin

 

Tillagning

Stek broccoliskotten i en stekpanna med smör och vitlök i ca 3 min, salta och avsluta med en skvätt rödvinsvinäger. Lägg broccolin på fyra tallrikar. Fördela resterande ingredienser över broccolin och strö lite flingsalt och grovmalen vitpeppar över tallrikarna. Avsluta med att riva lite svart pomerans alternativt skalet av en ¼ apelsin över rätten.

 

 

Gott och publikt på YUC!

Malin Turunen
Lite australiensisk sauvignin blanc och nachos medan man studerar menyn på YUC!

Lite australiensisk sauvignon blanc och nachos medan man studerar menyn på YUC!

YUC! vid Odenplan i Stockholm är maten mexikansk med asiatiska och peruanska inslag. Det känns som att YUC! snott hela Publicos idé om ett folkligt ställe med bra prisvärd mat, utmärkt barhäng och gjort det till sitt – och dessutom lyckats!

YUC! ligger i gamla haket Vasa på Norrtullsgatan. Lokalen går inte att känna igen. Nu kommer man först in i en stor öppen bar med små matbord och några soffor och fåtöljer, ett trappsteg ner ligger matsalen, lagom dunkel och mysig för att man ska kunna sitta själv och invänta kompis utan att känna sig uttittad. Här träffas flera stora sällskap och jag får känslan av att jag och min vän höjer medelåldern ganska mycket, men vad gör det. Klockan 19 är stället nästan fullsatt och ljudnivån stiger till ett härligt sorl. Vi två gamlingar hör ändå varandra och tycker att musiken är perfekt.

Menyn består av taquitos (hårda tacoskal), tacos, ceviche några sideorders och två desserter. Vi valde alla tre taquitos: Svartbönskräm med färskost (75 kr), lax med jalapeñocreme och tapioka (80 kr) och koreansk råbiff med valentinacreme (90 kr). Plus två tacos: långkok på högrev med jalapeñocheddar (85 kr) och stekt flankstek med guacamolecreme (95 kr).

Alla taquitos och tacos kommer två styck, och här är det helt lätt att dela alla rätter. Vi sa till servitrisen att vi börjar så här och så får vi se sedan.

– Ni kommer nog inte att orka mer sedan. Det är rätt mycket mat!

Det är som musik i mina öron! Istället för att bli rekommenderad att ta tre rätter per person ”till att börja med” så räknar de faktiskt med att två personer ska bli proppmätta för drygt 400 kronor. Hurra! Servicen var för övrigt både charmig och snabb.

Allt detta snack om sharing och social dining är ju kul och fint men när det kommer in en ensam skivad pilgrimsmussla som man ska dela på tre… Det blir liksom bara fjantigt. Här fungerar faktiskt konceptet.

Namnet YUC! kommer från mexikanska delstaten Yucatan. Köksmästare är Ragnar Palacios och  Jorge Quintana, senast från Miss Voon, är barchef.

Jag ber om ursäkt för de extremt dåliga bilderna men det var ganska mörkt i lokalen och jag hade fel inställningar på mobilkameran.

 

Taquitos på YUC!

Taquitos på YUC!

 

Barbacoa: tacos med ångkokt högrev norteño style.

Barbacoa: tacos med ångkokt högrev norteño style.

Carnitas de tampico: Stekt flankstek med guacamolecreme.

Carnitas de tampico: Stekt flankstek med guacamolecreme.

 

Efter middagen hamnade vi i den nästan fullsatta sorliga baren och testade en drink, syrlig av tamarind och lite rökig av whisky. På kanten salt och chili. Mums!

Efter middagen hamnade vi i den nästan fullsatta sorliga baren och testade en drink, syrlig av tamarind och lite rökig av mescal. På kanten salt och chili. Mums!

 

 

Brunch på Konrhamnstorg 53 och på Tyresö slott

Malin Turunen
Brunchtallrik på Kornhamnstorg 53.

Brunchtallrik på Kornhamnstorg 53.

Jag brukar vara överdrivet gnällig och anti när det gäller att äta brunch på lokal. Gnället handlar mest om att jag älskar äggröra och har svårt att äta brunch så att det blir värt 250-300 kronor. Ibland klagar jag även på bufféidén. Därför lite snopet att jag denna helg hann med två stycken, en på Kornhamnstorg 53 och en på Tyresö slott.

I lördags då vi turistade i vår egen stad så började vi dagen med en redig gårdsbrunch på Kornhamnstorg 53 i Gamla stan. Det är precis så jag vill ha min brunch, nygjord på en tallrik. Här kostar den 175 kronor vilket är prisvärt när man till maten får apelsinjuice som de pressar i baren, och en finfin cappuccino. (Jag har varit på lunchbufféer som kostar cirka 300 kronor där inte kaffet ingår. Den surheten…)

På brunchtallriken ligger en krämig välkryddad äggröra, en jättegod, köttig och icke vitlökig korv från Taylor & Jones, krispig pancetta, långstekt lök, grillad tomat, sallad, cornichon och senap. Allt smakar ljuvligt! En brunch jag lätt kan rekommendera.

Efter andra dagens turistande på Djurgården tog vi bilen ut till Tyresö slott för att testa deras brunch. Jag erkänner att jag var något skeptisk, och detta för något så löjligt som värdshusets grafiska profil! Det låter grymt snobbigt, men skyltar, hemsida och banderoll uppspänd på det vackra järnräcket mot slottets terrass signalerade inget annat än enkel vägkrog i mina lättretade grafikerögon.

Att sedan själva restaurangen mest påminner om en skolmatsal med de enklaste av bord och stolar och svampade aprikos väggar gör inte saken bättre. Nu hade vi turen att vara där samtidigt som ett helt gäng i vackra kläder i empir-stil, så slottskänslan infann sig trots allt.

Här kostade den läckra buffén 250 kronor. Och det var SÅ gott! Den gravade laxen var så mjäll och mild. Den vegetariska pajen och squashplättarna, sillen, osten, brödet…. Alltså allt jag åt (och det var mycket) smakade precis rätt! Goda starka ostar med plommonmarmelad och rån. Det var svårt – men nödvändigt att försöka spara ett hörn i magen för dessertbuffén som var dignande!

Där hejade jag på en morotskaka, fast med rödbetor, ett plommonflan och äppelpajen. Men testade också chokladbollarna, kladdkakan och fruktsallad. Jag skulle säga att där fanns något för alla. I går var det ett uselt väder och vi var glada att få komma in i värmen och att få äta urgod mat. Men ändå… det liksom skär i mig att alla de här välgjorda rätterna, och inte minst den trevliga personalen! inte får en snyggare inramning. Det är ju ändå ett slott! Jag förstår att man vill framhäva ekobönder och närproducerat-tanken, men man kan ju göra det på ett snyggt sätt?

Godaste nyheten finns på Barbro!

Malin Turunen
Friterade högrevsdumplings med koriander, chili, tryffelmajonnäs.

Friterade högrevsdumplings med koriander,
chili, tryffelmajonnäs.

Om ni skulle ha missat den utmärkta restaurangen Barbro nere i Hornstulls strand så vill jag genast uppmana er att gå dit. Ett måste för alla som älskar asiatisk mat och goda drinkar.

Jag har nog gått igenom menyn ganska många varv, men nu har de en nyhet som gör att jag måste dit igen inom kort. Friterade högrevsdumplings med koriander, chili, tryffelmajonnäs… OMG! De var såååååå goda.

Krispiga, lite för stora för att vara läppstiftsvänliga och eftersom de är fyllda med såsigt kött tordes jag inte bita av dem. Det är bara att gapa stort och få en underbar smakexplosion i munnen, med alla konsistenser, krisp från både dumpling och salladslök, lent och mustigt långkokt kött, och fräschör  från koriandern.

Har du inte varit på Barbro vill jag även rekommendera biffsashimin och spicy tuna. De är också rikigt bra på drinkar som till exempel yuzumargarita. Mums!

Här kommer de en gång till men med drinkar i förgrunden.

Här kommer de en gång till men med drinkar i förgrunden.

Ekologisk nyhet inför grillsäsongen

Malin Turunen
Grillsäsongen börjar nu! Och då kommer Caj P med en ekologisk grillolja.

Grillsäsongen börjar nu! Och då kommer Caj P med en ekologisk grillolja.

Enligt Caj P är grillolja fortfarande den mest sålda grillprodukten i -säsong. Marinader, rub och glacé kommer långt efter.

Nu har Caj P i samarbete med Gunnarhögs Gård i Skåne gjort en ekologisk variant på kallpressad rapsolja.

Rapsen kommer från Österlen, oljan är glutenfri och innehåller ingen vitlök. Pris ca 25 kronor.

 

Vårkråka på Tennstopet

Malin Turunen
Ett säkert vårtecken: kråka på tennstopet

Ett säkert vårtecken: kråka på tennstopet

 

Ett av de säkraste vårtecknen som finns i Stockholm är när anrika krogen Tennstopet sätter upp vårkråka på sin meny.

Den serveras traditionsenligt med pommes williams, cognacssås och gelé. Sedan 1972 har de haft denna något tveksamma delikatess på menyn, varje vår utom när fågelinfluensan var aktuell.

Jag har bara ätit den ett år och tyckte väl, tja, ok? Inget att yvas över, men inte heller att skrämmas av om man nu som jag gillar fågel av alla möjliga slag. Kul att ha ätit! Och så är ju Tennstopet ett fenomenalt ställe att hänga på över huvud taget. Kråkan serveras från och med 31 mars och kostar 355 kronor men det är i och för sig ett ganska billigt sätt att resa i tiden.

Så här säger krogen: Kråkorna som serveras skjuts i de sörmländska skogarna, och smakar som allra bäst när snön smälter bort – ”att skjuta i snö och äta i tö” är en tumregel när det gäller den här flaxande huvudrätten.

 

Glad Saint Patrick’s Day

Malin Turunen

I dag den 17 mars serveras över 13 miljoner pints of Guinnes i världen. Ett lika gott som enkelt sätt att fira Saint Patrick’s Day.

Här är en kort lista på vad du ska ha koll på innan firandet:

  • St. Patrick’s Day firas till minne av det irländska skyddshelgonet St. Patrick. En man som enligt legenden inte bara kristnade Irland, utan även jagade iväg alla ormar från landet.
  • Den gröna treklövern är symbolen för St. Patrick’s Day. St. Patrick själv ska ha använt den för att förklara treenigheten för irländarna.
  • Treklövern är också anledningen till varför irländarna klär sig i grönt på St. Patrick’s Day.
  • 70 miljoner människor världen över firar St. Patrick’s Day.

Ekologiska gäddvinet får en storasyster

Malin Turunen
Broch Réserve är en nyhet i Systembolagets beställningssortiment.

Broch Réserve är en nyhet i Systembolagets beställningssortiment.

Det ekologiska vinet Brochet Facile Sauvignon Blanc är en succé i Sverige. Nu kommer vinmakaren, Frédéric Brochet med en lyxigare uppföljare, Brocket Réserve Sauvignon Blanc 2014.

Under lunchen på Strandvägen 1 i Stockholm tillsammans med Frédéric Brochet får vi veta en hel del om hans syn på vintillverkning. Att den ska vara ekologisk är helt självklart för honom. Att man har svårt att se ett stort framgångsrikt vinhus som ekologiskt begriper han däremot inte.

– Varför ska det ekologiska alltid vara odlat i liten skala? Helst av någon som brinner för sitt vin, men inte av att få ut det till några kunder. Jag måste ju få det att gå runt och tjäna pengar på mitt vin. Varför skulle det inte gå att odla ekologiskt även i stor skala? undrar han.

Han berättar också anekdoter om namnet Brochet, som betyder gädda, och att det kanske, eventuellt skulle kunna komma från att hans förfäder bosatte sig nära en sjö med väldigt mycket gädda i.

Brochet Réserve görs av druvor från Loiredalen, lagras sex månader i ståltank och kostar 99 kronor på Systembolagets Beställningssortiment, (78967-01).

Kalvcarpaccio med nötter, chevre och krasse.

Kalvcarpaccio med nötter, chevre och krasse.

På Strandvägen 1 har de valt att servera vinet tillsammans med en kalvcarpaccio med chevre, rostade macadamia, honungsvinägrett och krasse. Rätten är helt underbar med det finaste kött, knapriga nötter och fräsch krasse. Omöjligt att inte äta upp hela. Som rätt till vinet är den helt ok, men inte perfekt. Det var däremot skreirätten som kom sedan.

Pocherad skrek på Strandvägen 1.

Pocherad skrei på Strandvägen 1.

När vi testade vinet till pocherad skrei med löjrom, crème ninon, gröna ärtor och potatispuré satt alla smakerna precis där de skulle.

Om man jämför Brochet Réserve med Brochet Facile så är det ett mer komplext vin med mera toner av tropisk frukt och längre eftersmak. Ett helt bra vin för 99 kronor, men jag kanske ändå gillar lillasystern bäst, tack vare den tydliga syran i vinet. Enkelt och gott!

Det som jag blev mest intresserad var var ett mousserande vin från Loire som de också tillverkar och som jag hoppas få se på Systembolaget snart.

Frédéric Brochet är själv väldigt förtjust i sitt nya vin, Brocket Réserve.

Frédéric Brochet är själv väldigt förtjust i sitt nya vin, Brochet Réserve.

 

Gott men väl snålt för att vara Publico

Malin Turunen
Ceviche och tiradito på Publico.

Ceviche och tiradito på Publico.

Efter den goda pressträffen på Publico i Stockholm har jag längtat efter att få äta där igen. Alla rätterna vi fick smaka på då var toppengoda och gav mersmak. Att Danyel Couet och Melker Andersson satsar på ett mer publikt ställe än Fredsgatan 12 kändes också helt rätt i tiden.

Jag hade fått många tips från folk som besökt krogen före mig: ta inte något med wagyu-biff. Det kostar mer än det smakar. Gå inte dit på helgen om ni vill kunna höra vad ni själva och servitören säger.

Lokalen är mysigt inredd trots sin storlek och har en behaglig dämpad belysning mot mörka väggar. Publico var fullsatt och med musik på lagom nivå så hörde vi tre varandra mycket bra.

Efter att ha läst menyn så var vi tre sugna på det mesta. Allt låter gott! Servitören förklarade att man brukar börja med tre rätter/pers och sedan kan man fortsätta beställa efter det.

Vi enades om tre sorters ceviche och tiradito: Atún Loco Tuna – grönt äpple, yuzu, sesam (95 kr), Salmón Estilo Caribeño Fjord salmon – lime, kokos, koriander (70 kr) och Verde Vieiras Scallops – pepparrot, yuzu, chulpe (120 kr).

Sedan tog vi tre olika tacos: Atún Cancún (Crispy) Tuna – guacamole, ananas, chilli (110 kr), El Chivo (Soft) Roast lamb – getost, tomat, chimichurri (95 kr) och Cangrejo Diablo (Crispy) Crab – rädisa, chilli, krasse (130 kr).

Vi kom inte längre än så. Vi ville smaka av allt så vi behöll assietterna och lät de små skålarna gå runt. Alla tre fiskrätterna hade underbara smakkombinationer, laxen och tonfisken var bäst. När tacofaten kom in fick man två av vardera och krabbtacon vann. Till detta drack vi en Sauvignon Blanc från Nya Zeeland.

Allt var GOTT! Smakerna sitter precis perfekt i varje rätt vi provade (möjligen förutom pilgrimsmusslan). Men att detta skulle vara publikt? Tja, jag vet inte. Jag förstår precis tanken om att man kunna slinka in på en bit mat och så övergår kvällen till party någon gång vid 23. Sedan kan ju inte F12-gruppen hållas ansvarig för att krogen blir så populär!

Att man måste boka ett bord som man har mellan 18.30-21.00 gör det svårt att hänga kvar och vänta på nattklubbsstämningen. Även om vi hade velat beställa mer mat hade vi knappt hunnit det efter våra två första rätter. Vi enades om att vi inte skulle bli mätta även om vi tog in ytterligare en rätt – och så är det trist att äta under tidspress.

Vad jag drömde om efter att ha varit där på pressträffen var lite mer generösa serveringar på råvaror som inte kostar skjortan. Men istället är det många dyra fiskar och wagyu-biff på menyn. I och för sig blandat med quorn och avokado, men ändå. Rätterna kostar mellan 65 och 290 kronor.

Publico var fullsatt i går så det är ju publikt på sitt sätt. Men det är alltid svårt att få till den där sköna känslan av ett trevligt hak med bra mat där man bara kan ta in några smårätter och hänga i baren till kvällen blir natt. Jag vet inte om det sitter i väggarna men servicen är fortfarande väldigt F12-ig och om jag fick önska något så är det längre sittningstider och generösare portioner. Smakerna sitter redan som en smäck!