Köpte du hem en hel, färsk kyckling? Bra! För är det något som jag tycker du ska lägga på grillen imorgon så är det just dancing chicken.

Jag är egentligen ingen kyckling-människa, men när det kommer till det här med shaking chicken är jag såld. Helsåld från första stund. Resultatet blir liksom allt det jag i min önskevärld vill ha ut av en kyckling. Knaprigt, smakrikt skinn och saftigt kött. Oftast tycker jag att man får välja antingen det ena eller det andra.

Det bästa med dancing chicken är att resultatet blir lika bra oavsett hur du smaksätter den. Själv gillar jag den klassiska southern bbq-stylen bäst men så länge du fyller själva kroppen med vitlök och lök och varför inte några citronklyftor så funkar som sagt det mesta. Vad sägs t ex om något av det här?

- Honung och chipotlepasta
- Vitlök, citron och rosmarin
- Ajvar relish, apelsin och vitlök
- Spiskummin, vitlök, cayennepeppar och korianderfrön
- Pimontén(rökt paprika), vitlök och honung
- Färsk ingefära, citron, chili och vitlök

Dessutom är det busenkelt att svänga ihop en dancing chicken. Åtminstone om du är stolt ägare till en klotgrill med lock. Tänd kolen och sprid ut den på båda sidor av grillen, låt mitten av grillen vara fri från kol.
Medan du väntar på att glöden ska bli fin kryddar du upp kycklingen med valfri smaksättning samt salt och grovmalen svartpeppar. Fyll kycklingen till hälften med lök, vitlök och eventuellt citron och örter. Nu kommer vi till det roliga. Antingen väljer du att dricka upp en 33 cl ölburk till hälften eller fylla en väl rengjord konservburk med exempelvis vatten, vin eller vatten blandat med pressad apelsin eller citron. Trä kycklingen över burken, alltså stoppa upp burken i kycklingens innanmäte. Ställ kycklingen på mitten av grillgallret (ej direkt ovanpå glöden) och sätt på locket.
Grilla i ca en timma eller tills skinnet fått fin färg och kycklingen är genomlagad. Är du osäker är det alltid bra att använda sig en digital kökstermometer, kycklingens innertemperatur ska vara ca 80-85 grader. Ta bort burken från kycklingen och servera genast.

Det här, gott folk, är alltså så vansinnigt gott. Det må låta vulgärt och konstigt med burken, men lord så bra det blir. Prova vetja!

.
Oj, nu kände jag i kropp & själ att jag har ett par riktigt hektiska veckor bakom mig… Jag är trött, men inte sömn-trött. Mer som att kroppen pustat ut och behöver en kväll med pilla sig i naveln. På söndag. Då blir det date med maken och pill i naveln. Eller kanske en tur med gamla motorcykeln. Det vore skönt. Kaffetermos i ryggsäcken, hjälmen på, och sedan trycka sig tätt intill makens rygg. Det är nästan mer rogivande som pill i naveln.

Sitter och försöker skriva klart min stipendierapport och på jakt efter en bild från praktiken hos Dish magazine hittade jag ett riktig pill i naveln-foto. Taget för ganska exakt en månad sedan. Waiheke Island, ensam på en nästan öde strand, sol och en ledig dag. Ahh… Tänkt hörni, snart är det vår tur här i norr för sånt här.  Ljuvligt.

Föresten, har i en dryg vecka nu försökt hitta tid att blogga om vår senaste dancing chicken. Om du köper hem en hel, färsk kyckling imorgon så lovar och svär jag att göra morgondagen till en enda lång dancing-chicken tribute. Ok?

Natti natti så länge!

Är du bra på nödrim? Bra!

För ett bra tag sedan, en svettig kväll i Sydney rättare sagt, fick jag en förfrågan om att vara vårtalare i samhället där jag växte upp. Självklart ställer jag upp svarade jag, och tänkte inte närmare på att jag sisådär två dagar innan valborgsmässoafton skulle sitta och knapra på en blyertspenna i köket. Slita mitt hår över det faktum att jag fortfarande inte skrivit mitt tal. Ok, nu sitter jag inte försöker skriva vårtal med blyertspenna men ni skulle ju aldrig tro mig om jag skrev att jag satt och tugga på tangentbordet…

Nu känner jag mig så pass väl att jag vet att vårtals-poletten förr eller senare kommer trilla ner. Men jag måste ju ha en plan B. Jag har lovat nära och kära att hålla mig undan vårfloskler om knoppar som brister, så min sista utväg är helt sonika nödrimmen.

Några förslag på vad som rimmar på vår? Kommer man undan med fläsksvål?

Lämna inte rekvistabackar ståendes på golvet för länge. Plocka ur dem direkt. Det räcker med häst och hund – du behöver inte fler husdjur.

Nu ska jag befria den här lilla (!) gynnaren och sedan packa in kaffe, resemacka och rekvisita i bilen och ge mig upp till Götlaborg för en utmanande heldag i Dahlgrenskans studio. Bland annat med mamman till den här grymma Göteborgsbloggen med årets skönaste bloggnamn. Ta en titt på Lite som London och stilla ditt västkustsug!

Igår botade jag tungt kalashelgs-huvud med ett försök att utrota nässlorna från vår häck. Ont ska med ont förgås. Inte det att jag tycker illa om nässlorna, tvärtom. Det är bara det att de börjar bli ett hot mot ”gå-barfota-i-gräset”. Och då jag uppenbarligen är en kvinnlig Ernst låter jag inget komma i vägen mellan mig och barfotagång.

Och igår, med solen stekande i nacken och svidande fingrar, hände det. Ett av de största ögonblicken i mitt trädgårdsliv. Jag insåg att det inte bara var nässlor och vårblommor som växte under min häck utan även…. ramslök!?

Ok, nu ska jag vara helt ärlig. Jag är inte helt hundra procent säker på att det verkligen är ramslök. Bladen är liksom lite smalare och smakar något skarpare än ramsisen. Och som alltid när jag är osäker vänder jag mig till er, kära bloggläsare. Om det nu inte är ramslök, vad kan det vara? Smaken påminner som sagt om ramslöken men är lite skarpare. Och bladen är något smalare än ramslökens. Nu har vi ju inte kommit till blomning ännu, men jag kan inte riktigt minnas hur blommorna där under häcken brukar se ut… Vad tror ni?

Ramslök eller inte, ikväll blir det nog nässel- och ”ramslöks”soppa här.  Som jag skrev här ovan, ont ska med ont förgås. Och sen blir allt gott, gott, gott!

Just nu bollar jag både i jobb och privat så många recept i huvudet att jag knappt minns vad jag åt till frukost imorse. Papper, penna och en låååång to-do-lista är mina absolut bästa vänner i dessa tider. Smakerna svischar förbi och det är lätt hänt att smaklökarna blir alldeles utmattade. Jag får ofta frågan om jag inte tröttnar på att laga mat och jag svarar alltid samma sak. Nej. Nej med stora bokstäver. Men däremot kan man ibland bli lite utmattad av smaker. I sådana stunder längtar jag nåt liknande receptet här nedan. Lugnt, mjukt och ståtligt i all sin enkelhet. Nu blir det inte det som vankas ikväll utan fredagslyx i form av löjrom från kalix, grillad lammrostbiff (jag hoppas på enkla, lättflirtade smaker som citron, vitlök och rosmarin) och hemlagad ostkaka med hjortron.

Åh härliga fräcka fredag….

Ängamat

Snart kommer de – primörerna. I år tycker jag du ska inleda primörsäsongen med det här. Så enkelt och så gott.

4 portioner
15 minuter

8 små och späda morötter
100 g sockerärtor
100 g vaxbönor (eller brybönor)
1 litet broccolihuvud
4 färsklökar (röda eller gula)
5 dl vatten
1 grönsaksbuljongtärning
salt
5 dl standardmjölk
2 msk maizena
2 dl matlagningsgrädde
Ev vitpeppar

Bryt broccoli i buketter, skala och strimla morötterna på längden. Ansa vaxbörnorna samt sockerärtorna och skär lökarna i kvartar. Koka upp vatten, buljong och salt. Koka lök, broccoli och morötter tills de börjar kännas al dene, i ca 3-5 min. Tillsätt vaxbönorna efter halva tiden. Rör ut maizenan i lite av mjölken och tillsätt redningen till soppan. Låt koka upp igen. Tillsätt resten av mjölken, grädden och sockerärtor och låt allt koka upp hastigt. Smaka av med salt och ev vitpeppar

Idag har jag börjat och slutat dagen med tårta. Så går det när man har en 60-åring på besök. Nu sitter jag här alldeles sockerstinn och väntar på att sockerkicken ska övergå till trötthet för imorrn väntar ytterligare en fotodag med Ica. De ska nämligen få nya fina supermarket-skyltar och jag och Dahlgrenskan har fått äran att ta fram dem. Vansinnigt kul och kreativt!

Dagens födelsedagstårta blev en härlig fotorens-mix. Inatt fick jag nämligen spontant plocka upp lastbilsåkande pappan på en bensinmack strax utanför Falkenberg och då ville det till att trolla fram något tårtigt illa kvickt. Med hjälp av lite bär, grädde, rabarberkompott och mandelbotten blev det inte så pjåkigt (om man bortser från att provbaknings-botten var något för mjölstinn och välbakad… därav provbaket).

Hade jag haft mer tid och vinbär i frysen hade jag kört på något liknande det här istället.  Häromkvällen planterade jag påskliljor runt vinbärsbuskarna och när jag rörde vid skotten spred de den ljuvligaste, somrigaste vinbärsdoft omkring sig. Idag kändes kanske sommaren väldigt långt borta men oj vad jag längtar efter vinbärssäsongen nu…

Foto: Henrik Frithiof

Seg mandeltårta med mandelgrädde och punschmarinerade vinbär

Det här är verkligen en ljuvlig sommartårta! Tårtbotten är tacksam att förbereda då man kan frysa in den och ta upp den några timmar innan servering.

Tips: Garnera eventuellt med rostade mandelspån på toppen!

Antal: 8 portioner
Tid: 20 minuter + 1 timma i ugnen

Tårtbotten:
200 g grovriven mandelmassa
4 äggulor
100 g mandlar
4 äggvitor
1,5 dl strösocker

Topping:
3 dl vispgrädde
150 g mandelspån
1 dl socker
1 ½ dl vatten
1 dl punsch
5 dl blandade vinbär

1. Sätt ugnen på 175 grader. Vispa samman mandelmassa och äggulor. Hacka mandlarna fint och rör ner i smeten. Vispa äggvitorna i en ren skål till ett fast skum. Tillsätt strösockret och fortsätt vispa till en blank maräng.
2. Vänd försiktigt ner marängen i äggsmeten. Klä botten av en springform med en diameter på 23 cm med bakplåtspapper. Pensla kanterna med vatten eller olja och klä dem med bakplåtspapper. Häll smeten i formen och grädda i nedre delen av ugnen i ca 1 timma. Om botten får mycket färg innan den känns fast kan du lägga ett bakplåtspapper över tårtan. Låt svalna i formen innan du lyfter upp formen. (Om du vill förbereda tårtan kan du lägga den färdigbakade och svalnade tårtbotten i frysen. Perfekt att plocka fram ca 2 timmar innan gästerna kommer.)
3. Koka upp socker, vatten och punsch. Rensa vinbären och lägg dem i en vid burk. Slå den varma punschmarinaden över vinbären och låt marinera i ca 1 timmar.
4. Vispa upp grädde och rör ner mandelspånen. Lägg tårtbotten på ett tårtfat och bred mandelgrädden över tårtan. Ta upp vinbären ur marinaden och garnera tårtan med dessa.

Vem vill spana in snygg-Mikkelsen på tv när man kan ägna kvällen åt att stånka lite korv? Lätt val!

Står i köket och trollar fram smarrig argentinsk chorizo inför en liten fotosejour för Allt om Mat imorgon. Längtar efter att få lägga dem på grillen och göra en liten smakresa tillbaka till Argentina. Lovely.

På tal om korv så hoppas jag att min lilla pappa fått sig en tysk bratwurst till kvällsmat vid det här laget. På onsdag fyller han 21 915 dagar och vi tyckte att det var hög tid för honom att införliva en gammal barndomsdröm. Så i veckor har vi nu smusslat, trixat, fixat och planerat för att kunna överraska honom med just detta. Och drömmen? Att åka lastbil genom Europa. Och äta mängder med god korv längs med vägen. Så i eftermiddags satte vi en ryggsäck i famnen på honom, sa åt han att lägga bank-rollen på hyllan ett par dagar och sätta trucker-kepan på huvudet. För nu skulle han ut och åka. Ett riktigt långt vrål-lastbilsåk. Ni skulle sett hans min…

Jag älskar överraskningar! Och att införliva drömmar. Livet är för kort för att bara gå och drömma. Basta!

.

Hos farfars storebror Ernst ”Auf Wienerschnitzel” Lemke brukade jag alltid få plättar när jag var där och lekte med sysslingarna. I det lilla köket på övervåningen ställde Eivor fram en stor tallrik med generösa plätt-högar och sen var det bara att hugga in. (Även om jag konstigt nog aldrig minns när hon faktiskt stekte dem.) Urgoda var de i alla fall. Och jag tyckte att det var alldeles magiskt. Plätt-staplar liksom.

Hemma blev det mest våfflor. Och pannkakor mellan varven. Urgoda de med. Men det var ju så klart något magiskt med plätt-högarna. Kanske just det faktum att man inte åt dem så ofta? Hur som helst har jag i  många år suktat efter ett hederligt plättlagg. Ett rustigt i gjutjärn. Med många plätt-hål så att man snabbt kan få till hööööga plätt-staplar.

Så igår sprang jag på den. MITT plätt-lagg. Rustikt, fint och med en historia som skvallrar om många kärleksfulla plättsessioner. Det känns bra. Och som grädde på moset så är den gjord i Norrahammar. Precis den ort som mina sysslingar kom att flytta till. Det är ödet.

Vad är din plätt-historia?

Ska du satsa på en liten ört-uschling i år så är det den här lilla gynnaren. Citronverbena, Min absoluta favorit i örtlandet. Åtminstone just nu när den står här och vaknar upp och sprider väldoft i både kök och vardagsrum. Äh föresten, den är nog min favorit annars också. Jag har fortfarande lite torkad citronverbena kvar från förra årets skörd och att stoppa ner näsan i burken någon halvminut har för mig ungefär samma verkan som ett spabesök. Från trött till pigg. Från deppig till peppig. Från vinter till sommar. Citronverbena is the shit.

Plantera din citronverbena i en stor kruka med mager och ganska lätt jord. Lite grov sand i krukan är aldrig fel. Citronverbenan gillar inte att torka ut, men kraftiga monsunregn är inte heller dess melodi. Hellre små, fräscha duschar så att den ständigt har ganska hög luftfuktighet. Och passa dig för att utsätta citronisen för frost. Då tackar den snabbt för sig. Så glöm inte bort att ta in den under kalla nätter i början av säsongen.

Jag älskar citronverbenans fräscha, pigga citrusdoft- och smak. I drinkar, sallader, isiga desserter, te, fruktsallad, kompotter och gärna till äpple. Eller fisk. Ljuvligt.

Så, ta nu och hugg tag i närmsta blomsterhandlare med lite yrkesstolthet och se till att beställa hem en eller ett par citronverbena. För snart är det verkligen hög tid att kicka igång trädgårdslivet. Själv laddar jag genom att läsa latmansträdgården av Kerstin Engstrand. LATmansträdgården. Det låter något det.

Pimm´s cup med örter

Vår- och sommardrinkarnas självklara vinnare! Beska, sötma, syra och fräschör – allt i ett. Har du inte färska jordgubbar kan du använda frysta jordgubbar som isbitar.

4 portioner

2,5-3 dl Pimm´s No.1
6 dl sockerdricka (eller ginger ale)
ca 6-8 jordgubbar
ca 5 cm gurka
½ citron
1 rejält knippe mynta, t ex äppelmynta
1 rejält knippe citronverbena
Is

Skölj och skär jordgubbar, gurka och citron i tjocka skivor. Fyll fyra glas eller, ännu hellre, en tillbringare till ca hälften med is. Lägg i frukt, gurka och örter. Häll på Pimm´s No. 1 och toppa med sockersoda. Servera genast!