Sjukdom har, hur tråkigt det än må låta, varit temat för helgen som gått. (Just därför det ekat så tomt, så tomt här på bloggen)

Jag tog mig igenom fredagen med bland annat god macka och ännu godare kaffe på favoriten Bar Centro och senare vansinnigt smarrig dim sum på en annan favorit i Götlaborg, nämligen Hello Monkey. Missa inte ett stopp här nästa gång du är ute och kvällsvimlar i ordvitsarnas näste. Dagsvimlar du i samma trakter (det vill säga Magasingatan) tycker jag istället att du ska stanna till vid Strömmingsluckan som ligger i stort sett granne med Hello Monkey.  (Även om jag tycker att de borde heta något med sill och servera detsamma. Eller åtminstone både sill OCH strömming. )

Medan maken vimlar runt i London skulle jag på lördagskvällen gått på kvartersmiddag. Väldigt mysigt, om det inte hade varit så att tre familjer hade fått vinterkräksjukan och en familj BÅDE vinterkräksjukan och vattenkoppor. Då kände jag att min envetna förkylning räckte gott och väl. Så istället har jag ägnat helgen åt att bli lite friskare. Bland annat genom att äta äggmackor och semlor i en ovanligt mysig byggbod, men även genom att surpla i mig heta soppor och kalla citrussallader i tron att det gör mig gott. 

I stort sett alla citrusfrukter är oslagbara just nu. En favorit är att blanda vanlig apelsin, blodapelsin och röd grape i en färgsprakande fruktsallad. Igår ringlade jag lite honungslag över (honung och vatten) och ikväll gottade jag till det hela med rostad kokos och några finhackade salta jordnötter. Men kvällens höjdpunkt var ändå förkylnings-lata soppan som fick koka ihop medan jag tog med mig Stilton ut på kvällspromenad. Få råvaror, mycket smak och värmande för kropp och själ. Just precis vad jag behövde i dessa sjukdomsstinna tider. Föresten, receptet här nedan bör nog mer ses som en receptskiss. Jag var helt enkelt lite feberyr just när jag svängde ihop den…

Värmande söndagssoppa för rinnande näsor

2 stora portioner

2 stora morötter
1/2 purjolök
2 vitlöksklyftor
ca 1 l vatten
1 grönsaksbuljongtärning (av god kvalitet)
2-3 msk tom yam paste
1-2 msk ljus soja
3 st stjärnanis
1 liten kanelstång
saften från 1/2 lime

Skär morötterna i slantar och strimla purjolöken. Hacka vitlöken fint. Hetta upp en stor kastrull med lite olja och fräs vitlök och purjolök i någon minut. Tillsätt morötter och tom yam paste och rör om noga. Slå på vatten, buljongtärning, stjärnanis, kanelstång och soja och koka upp. Låt koka i ca 30 minuter. Smaka av med limesaft och eventuellt mer soja.
Jag toppade soppan med friterad vitlök (finns i butiker som säljer asiatiska livsmedel) och lite salladsblad vid servering. Likaså risnudlar och några färska myntablad skulle inte göra sig dumt till.

Ingefära, citron, apelsin … är det inte guds gåva till oss vintersnoriga? Själv har jag en förkylningslast. Eller vänta, vem försöker jag lura. Det är en last oavsett det allmänna hälsotillståndet. Ting ting Jahe heter min last och om det inte vore så  att jag hade ätit upp det senaste paketet i all hast så skulle ni fått en bild på dem också. (Så länge får jag nöja mig med att länka till dem.) Dessa sega och heta ingefärskolor köper jag i mängd på asiatiska butiker och det är alldeles, alldeles… underbara!

Men ikväll ska jag vara totalt oförnuftig vad det gäller förkylnings-lindring och göra Göteborg farligt tillsammans med en av finaste vännerna. God mat, några glas vin för mycket, enorma mängder babbel och skratt och kanske till och med lite lite fuldans står på schemat. 
Samtidigt är jag inte så lite avis på maken som åker till London för att bl a  äta indiskt på Imli (har själv inte vart där men ska uppenbarligen vara helt outstanding) och dim sum på Hakkasan. För ganska exakt fem år sedan fixade jag en hejdundrande överasknings-resa till honom i samband med hans 30-årsdag. Och besöket på Hakkasan är förmodligen det som vi båda minns med mest värme, förundran och fascination. Gissa om han kommer få rabbla upp rätter och smaker för mig på måndag kväll!

Ha en riktigt skön fredagskväll alla härliga bloggvänner!

Jag gillar kontraster.

Igår kväll bjöds det  på en after work deluxe som hette duga hos Nestorson i Skärhamn. Foto-rester fick agera snittar. Efter det vankades det moule frites och trappistöl. Som liten mellanrätt blev det en torkad, spansk tonfisk på hembakta surdegsbaguetter. Därefter hummerrisotto tillsammans med dagsfärsk och nykokt hummer samt champagne i glasen. Som dessert blev det kaffe och grappa. Det fanns helt enkelt inte utrymme för mer.

Ikväll har det bjudits på en enkel men väldans god grönsakssoppa. Jag har precis hoppat i pyjamasen och laddat upp med nässpray, echinagard, värktabletter och ett berg med apelsiner. Nu blir det årets kock i tv-soffan innan jag ska sova bort den här förbaskade förkylningen som kommit och hälsat på.

Som sagt, jag gillar kontraster.

(Såklart hade jag väldigt gärna vart frisk och minglat omkring med charmanta kockar och annat löst matfolk just nu. För är det några som är vansinnigt dåliga på tacktal men desto bättre på det här med galafest, så är det just kockar! )

Man vet att det är dags att tacka för sig och lägga ner köksverksamheterna när…

1) Man sjunger ”All by myself” med stavmixern som handmikrofon. Och man sjunger högt.

2) Man pratar, inte med sig själv, utan med de grissinis som man håller på att baka.

3) Man tror att man är grymt kreativ så här framåt kvällstimmarna och får för sig att frångå det planerade receptförslaget och lägga till något ”spännande”. Gör inte det. Ikväll kommer det inte bli bra. Kanske imorgon bitti.

Imorrn bär det av till Skärhamn och Lisa Nestorson för jobb & nöje. Jag tror i alla fall att det blir i den ordningen. Hur som helst kommer det bli gruvligt mysigt.

Hur katten håller man värmen när det är 13,5 grader i köket? Jo, man gör åkarbrasor mellan det att man rör i grytan, hackar lök och panerar strömming. Då funkar det. Men det är bannemig inget vidare med gamla halländska hus som inte riktigt är vana vid smällkalla vintrar som den här.

Nu kan jag med gott samvete säga att jag verkligen längtar tills jag får promenera på Sydney´s och Auckland´s gator. Gå till praktiken på Gourmet Traveller och Dish i kort kjol och sandaler. Skippa halsduken och istället satsa på solglasögon. Tänka svalkande dryck istället för värmande. Åh jisses, vad jag längtar…

Det blir ett kort inlägg just nu. Mina fingrar är alldeles för kalla för att ens kunna köra pekfingervals på tangentbordet. Huva.

Idag var vädergudarna på min sida. En utomhusfotografering inför julen 2010 som skjutits upp ett par gånger för sjukdomar och andra skavanker stod på dagens schema. Och precis lagom tills det att vi var redo att ge oss ut i vintervita landskapet tittade eftermiddagssolen fram och bjöd på ett ljus och glitter som inte var av denna värld. Helt klart en sådan där ”jag-har-världens-bästa-jobb-stund”! (Även om marshmallowsen kletade fast i lovikavantarna…)

Så nu kan jag pusta ut och värma min kalla kropp med en snabb, restvänlig och själs-lenande grönsakssoppa. Tänkte mig lite vinter-ängamat. Här hemma kör vi vintersoppor i parti och minut just nu känns det som. Visst är det perfekt vintermat? I helgen bjöds vi ju på en lyxig créme ninon som Henrik och Linda hade kokat ihop. Det är en annan favoritsoppa hos mig. Créme ninon är ju lite extra lyxigt, men faktum är att en grön ärtsoppa är grym vardagsmat. Vare sig man väljer att lyxa till det eller inte.

(Fotograf: Briljanta Annika Broman)

Grön ärtsoppa och parmesanstänger

Det här är förmodligen frysgrönsakernas okrönte konung! Blixtsnabb, gudomligt len och välsmakande och dessutom enkel att lyxa till. Tillsätt ett par deciliter mousserande vin eller champagne på slutet och du har den klassiska rätten Crème ninon!

 ca 4 portioner

3-4 st tinade smördegsplattor (små)
30 g finriven parmesan
1 uppvispat ägg
1 gul lök
1 vitlöksklyfta
2 dl vitt vin
5 dl hönsbuljong
700 g frysta ärtor
salt och svartpeppar
1,5 dl grädde
1,5 dl créme fraiche
2-3 msk riven pepparrot

1. Sätt ugnen på 225 grader. Börja med smördegsstängerna. Kavla ut smördegsplattorna till nästan dubbel storlek och skär dem i remsor som är cirka 1,5 cm breda. Pensla remsorna med uppvispat ägg och vänd dem i finriven parmesan.  Tvinna remsorna försiktigt och lägg dem på en ugnsplåt med bakplåtspapper. Baka mitt i ugnen i cirka 8–10 minuter och låt svalna före servering.
2. Hacka den gula löken och vitlöken. Hetta upp en kastrull med rapsolja och fräs löken tills den blivit mjuk men inte fått färg.  Tillsätt hönsbuljong och vin och låt koka i cirka 5 minuter. Häll ner de gröna ärtorna och koka i ytterligare 5 minuter. (Om du kokar ärtorna för länge kommer de få en tråkigare färg)
3. Mixa soppan helt slät med en stavmixer eller i en blender. Häll tillbaka i kastrullen och smaka av med salt och peppar. Tillsätt grädden och koka upp allt ännu en gång innan servering.
4. Rör samman crème fraiche och riven pepparrot. Servera till soppan tillsammans med smördegsstängerna.

Oj vilken fest hela långa helgen varit! 

Indiskt och uno med vännerna i fredags. I lördags var det  dags för dop för gudsonens lillebror i strålande solsken på ett kallt Styrsö (Tack och lov fick vi värma oss med en livsfarligt god créme ninon och hembakta semlor efteråt.). Kvällen ägnade vi åt att provsmaka rökt bröst från kanadagås (mycket bra!!), småländskt lamm och massa annat gott i Åsa och avslutade middagen med att spela löjliga familjen – med just familjen! Och igår drog vi tillbaka upp till göteborg för att fajtas med andra ”söndagsflanörer” på byggvaruhus och den stora möbelaffären. Mitt under löningshelg. Pust, men a woman´s gotta do what a woman´s gotta do…. Som tur var fick vi stärka oss med kaffe och promenad med gudsonens familj innan det blev hemfärd och en hiskeligt lat söndagskväll i soffan.

På det fina dopet i lördags var det så klart full fokus på barnen. Men inte bara barnen som tultade omkring oss där på Syrsö, utan även de panikslagna barn vars liv slagits i spillror på Haiti. Och även om det sagts förut tål det att upprepas. Kom igen nu och gör en insats du med. Stor eller liten. Bara du gör det.

Sms Haiti100 till 72955 och skänk 100 kronor, eller sms Haiti50 till 72955 och skänk 50 kronor. Många bäckar små blir faktiskt en stor å, glöm inte det!

På sistone har jag blivit beroende. Inte av något jag stoppar i munnen, snarare något som jag inspireras av. Och som får det att klia i benen, arbeta i hjärnan och kreativiteten att spruta.

På ww.ted.com hittar du mängder av grymt inspirerande mini-föreläsningar som kan handla om allt från pastasåser och grisens uppbyggnad till passion och hur man ska leva för att bli 100 år gammal. Idéer som dessa människor lagt ner tid och möda på, gått och funderat på i åratal. Helt enkelt ”Ideas worth spreading”, som det står på hemsidan.

Har du en kvart över någon gång under helgen tycker jag att du ska ta dig ett besök här. Vem vet, kanske får du en fantastisk idé?

Här har vi en intressant berättelse om det här med pastasås, smaker och vad vi egentligen tycker. Grymt intressant tyckte i alla fall jag!

Me like raggmunk. Frasiga raggmunkar direkt från pannan, med lite extra lök i smeten. Ändå är det ruggigt länge sen jag stekte några. Får helt enkelt dra fram rivjärn, potatissäcken och löknätet. För en sak är säker; här
finns inga genvägar.

Eller??  Såg en annons för raggmunks-mix på burk från Lindahl mejerier och förmodligen är jag pinsamt sen med denna ”nyhet” (men i det här fallet gör det mig inte ett skvatt.). Spontant kände jag ”nja…mjä…hm…”  Men jag måste bara stämma av med er andra. Jag diggar deras feta yoghurtar. Men har inte Lindahls tagit sig raggmunkssmet över huvudet den här
gången? Någon som provat?

Imorse lassade jag upp frukosten på den här söta brickan och nog kändes det som att jag kom ett litet steg närmare vår, fågelkvitter och värme. Precis som igår kväll när jag halkade omkring på isfläckarna ute i stallet, blundade och såg maskrosblommor vid stallväggen framför mig. Våren den våren…Suck!

Söt fågelbricka från Ikea