Sitter i soffan och gör något som jag inte gjort på väääldigt länge. Putsar silverbesticken. Och så gråter jag. Inte för att det hjälper besticken, men ”When a man loves a woman” går på tv. Mitt säkra kort för ”a-good-cry”. Det kvittar hur många gånger jag sett filmen, det räcker med vinjetten för att tårkanalerna ska öppnas. Definitivt en film som jag helst ser på egen hand. Fast om jag ska vara ärlig gör jag det hellre i sällskap av ett gäng praliner än Häxans putsmedel och en mastodonthög med oputsade loppisfynd.

Men oj vilken passiv bloggare jag blev av den här julen! Inte alls vad jag hade tänkt mig. Faktum är att på påpälsade snöpromenader med vovven kom jag på mängder med spännande blogginlägg. Talade högt för mig själv där ute bland de småländska snödrivorna, rimmade, julspanade och kände mig riktigt vass. Men. Så kom jag in i värmen, drog av mig termobyxorna och slängde mig över marsipanpralinerna, älgköttbullar, hembakt knäckebröd med kryddost, en liiiiten liiiiten silltallrik till, anisbröd eller kanske ett litet glas portvin. Och vips så var det där blogginlägget som bortblåst.

Nu har vi lämnat snöiga inlandet och kommit tillbaka till isiga västkusten. Väldans mysigt komma hem igen, tända brasan och åka förbi hästen och ge en klapp på mulen. Men oj vad jag saknar snön…

Som tur hade jag en liten treat som väntade på mig här hemma. I mitt kylskåp har jag under det senaste året arbetat med ett litet ostexperiment. Efter jul och nyår förra året köpte jag på mig en enkel cheddarost. Inte ens en hel kubbe, utan en vackad trekant från Kvibille. Helt ok smak, men ingen finost inte. Jag har läst på lite om det här med långlagring och alltid hört att man ska använda sig av hela ostar. Men med tanke på ost-mellandags-rean var jag bara tvingad att göra ett försök med den lilla trekanten. SKulle det gå åt pipsvängen handlade det ju bara om 30-40 kronor.

Under året har den legat bortglömd där längst in på en hylla i kylskåpet. Ibland har jag kommit på mig själv och vänt på den, men inte på långa vägar en gång i veckan som rekommenderas. Jag vet att maken tittat till den ibland han också, men som sagt har den vart relativt bortglömd.

Så igår kväll var det dags att glänta på vack-förpackningen. Här och där hade det uppstått små vita prickar. Kan vara mögel, men vad jag förstått det som skulle det även kunna röra sig om  torkade aminosyror. Osäker på vilket. Hur som helst tog jag bort de vita prickarna och lite mer därtill. Sen bredde jag ett tunt lager smör på en bit tunnbröd och toppade med ett par tjocka skivor ost.

Mein gott…. vilken ost!!

Med tanke på de vita prickarna rekommenderar jag inte gravida, ammande eller små barn att äta av osten men annars är det på egen risk bara att hugga in. Jag och maken har karvat friskt på den lilla osten sedan igår kväll och mår båda fint som snus. Det är bara en sak som grämer mig…

Varför köpte jag inte en hel ost!?! 
(Eller åtminstone flera trekantar…)

Julaftons sista flämtande minuter vill jag passa på att önska er alla en varm, rofylld och GOD jul! Imorrn har jag förhoppningsvis hämtat mig från dagens alla godsaker och nya matupptäckter, då lovar jag bli en bättre julbloggare :-)

Julaftons sista flämtande minuter vill jag passa på att önska er alla en varm, rofylld och GOD jul! Imorrn har jag förhoppningsvis hämtat mig från dagens alla godsaker och nya matupptäckter, då lovar jag bli en bättre julbloggare :-)

Just hemkommen efter en radio-session som var mysigare än mycket annat! Jag och Anna (eller mest jag…) sjöng med i ”Vår julskinka har rymt”, svängde ihop smarriga julsallader och snackade om ditten och datten innan vi smög in i studion och högg in på godsakerna tillsammans med Micke och producent-Therese.

Du kommer väl ihåg att du kan lyssna på inslaget på webradion. Recepten hittar du här!

Just hemkommen efter en radio-session som var mysigare än mycket annat! Jag och Anna (eller mest jag…) sjöng med i ”Vår julskinka har rymt”, svängde ihop smarriga julsallader och snackade om ditten och datten innan vi smög in i studion och högg in på godsakerna tillsammans med Micke och producent-Therese.

Du kommer väl ihåg att du kan lyssna på inslaget på webradion. Recepten hittar du här!

Det känns lite som att det här med julkort delar landet i två delar. De som helst slipper (både att få och skicka) och de som gillar julkorts-läget. Jag tillhör den senare gruppen. Jag är emellertid inte typen som får iväg dem särskilt tidigt. Ett år har jag t o m suttit och skrivit dem den 22 december kl 20.23 utanför postterminalen i Göteborg. Lådan tömdes 20.30.  Det är inte det att jag hastar iväg dem mekaniskt och utan omtanke. Nej, det är mycket kärlek i dem. Även om de kommer i sista minuten. (Kanske till och med under mellandagarna vissa år…) Årets ska jag få iväg idag. Är tanken.

Idag fick jag tre finfina julkort med posten. Och alla lite matinspirerade. Den sorts julkort jag gillar allra bäst.

Ett mycket uppskattat julkort med bifogad marsipantomte från Chokladfabriken från karamellsöta Mia Öhrn. (Tomten har jag redan ätit upp… mums! Och smart drag där, att skicka marsipan istället för marshmallows….) Ett kort från vännerna M&O som passade på att önska god jul och samtidigt tacka för senaste middagen. (Den med lumumba-pannacottan). Den hemstoppade korven fick högsta betyg.

Och sist men inte minst, ett kort som åkt lång väg. Hela vägen från Italien. På vägen ner till Umbrien förra året stannade vi till i Valpolicella. På kvällen hamnade vi hos familjen Molinaroli på restaurang Al Covolo. Vi var mer eller mindre det enda sällskapet och började på mycket knagglig italiensk-tysk-engelska prata med familjen om mat, vin, kökskonst och Italien i det stora hela. En helt sagolik kväll som satte sig både i hjärtat och minnet. Och  nu, mer än ett år senare och utan någon som helst kontakt, så får man ett julkort på lådan.  Hur luddig i hjärtat blir man inte av sådant!? 

Mille grazie la famiglia Molinaroli, e Buon Natale e felice Anno Nuovo!

Yepp, den kom tillbaka. Jul-köks-stöks-glädjen. Ägnar dagen (i mina raggsockar…) åt att testbaka några recept, skriva detsamma, sammanställa receptförslag och planera redan nämnda radiomatlagning. Allt medan följande slinga rullar i bakgrunden, Lisa och och Marcus julfavoriter.

Spotify är verkligen fantastiskt. Inte minst för att kicka igång ”the christmas spirit”. Vilken låt är ett måste på din jul-lista?

Yepp, den kom tillbaka. Jul-köks-stöks-glädjen. Ägnar dagen (i mina raggsockar…) åt att testbaka några recept, skriva detsamma, sammanställa receptförslag och planera redan nämnda radiomatlagning. Allt medan följande slinga rullar i bakgrunden, Lisa och och Marcus julfavoriter.

Spotify är verkligen fantastiskt. Inte minst för att kicka igång ”the christmas spirit”. Vilken låt är ett måste på din jul-lista?

Jag vet inte om det beror på att den efterlängtade snön äntligen har kommit, att man nu på allvar börjar nosa på julledigheten eller att jag helt enkelt fått en överdos av jul de senaste månaderna, men det känns som jag hamnat i julkoma. Jag känner bara för att tända brasan, krypa upp i soffan, sticka vidare på julklapparna och då och då slänga ett öga på gamla överdramatiska 50-talsfilmer (Tack för TCM!).

Just i detta nu, så här dan före dan före dan före dan före dopparedagen, känner jag faktiskt inte för att ägna minsta lilla tanke på julmat, marsipanfix och knäckkok.  Ett ytterst konstigt tillstånd för undertecknad. Men det kan ju också bero på att jag precis ätit ”nu-är-det-slut-på-årets-julbord-middag” på mannens restaurang. Vad vi åt? Julbord såklart.

Men jag tror jag kan slappna av. Imorgon lär suget finnas där igen. Inte minst för att jag då måste planera tisdagens radiomat på P4 Halland. Ska besöka mitt kära Smakstart för att laga&snacka bubblare på julbordet tillsammans med Anna och Micke. Nyfiken på vilka bubblare jag har i åtanke? Tune in på sr´s webradio och lyssna på P4 Halland mellan 7.30 och 8.30 på tisdag.

Hm, vad hände nu.. vad det inte ett litet sug på köksligt julstök som smög sig på nu… Äsch, det får vänta tills imorgon!