… då är det nämligen äntligen ÄNTLIGEN release för Till Sommaren. Tjoho!!

Jag firar med att sätta mig på tåget upp till Stockholm och gå på Bonniers vårkalas. (..och en massa möten. Och även om det i 9 fall av 10 också är skoj och inspirerande så kändes vårkalas lite som höjdpunkten på agendan.)

Det är också sista dagen att vara med i min och Knorrs tillbehörs-tävling där en grymming-gryta från Le Creuset, Till Sommaren och Till Grillat ligger i potten. Jag har fått in en hel mängd med spännande tillbehörs-bidrag men it ain´t over till the fat lady sings. Eller the pregnant lady i det här fallet :-) Skynda tävla! (Bidrag lämnas antingen här eller på lisa@lisalemke.se )

Nu knorrar magen här. Fotorester i form av grillad salcissia, pimpad coleslaw och en hejdundrande tomatsallad står på menyn. Vad äter du ikväll?

Flyttade vi i helgen eller var det en ångvält som precis körde över mig?

Nej då, riktigt så illa är det inte. Åtminstone inte för mig, men det beror nog snarare på att magen inte tillåter mig att kånka flyttlådor så det fick fantastiska familjen och vännerna göra istället. Är man gravid när man flyttar hem och rekvisitalager kommer man förmodligen vara evigt skuldsatt vad det gäller tjänster och gentjänster!

Men så enormt skönt det är att äntligen vara på plats på prästgården utanför Falkenberg. Blir alldeles pirrig i magen när jag masar mig upp på morgonen, öppnar fönstret och möts av fågelkvitter och böljande ängar. Fint som snus är det. Men mer om sånt någon annan gång.

Igår blev vi ensamma för första gången sedan första flyttlasset gick i helgen och efter att ha varit 12-16 personer runt bordet hela helgen blev det plötsligt bara jag, maken och resterna från en lunchpizza kvar till middag. Så resterna och en snabbfixad sallad intog vi på det som ska bli balkong så småningom, med uthuset, kohagen och kvällssolen (och två fancy luftvatten-makapärer) som utsikt.

Så medan jag hugger tag i det kaos som kallas inflyttning tänkte jag roa er med lite tävling!

Som jag nämnde har jag tillsammans med Knorr nämligen planerat en hejdundrande tillbehörs-tävling här på bloggen. Nu när Soppduellen är över för den här gången tänkte  jag att vi skulle fokusera på det här vad man serverar TILL sin soppa. Glömt trista ostmackor – jag vill ha era allra, allra bästa sopp-tillbehör! Gamla trotjänare eller spännande nya smak-upptäckter. Söta eller salta.

Tävlingen pågår här på bloggen under en vecka så du har fram till och med den 8 maj att skaka ihop ditt absolut bästa sopp-tillbehör.  Ditt tävlingsbidrag lämnar du antingen här på bloggen eller i ett e-mail till lisa@lisalemke.se. Och enväldig domare, det är jag.

Och i prispotten då? Här kommer det bästa! Den som vinner med sitt absolut bästa sopp-tillbehör kommer i fortsättningen kunna få koka soppa i en sprillans ny emaljerad gjutjärnsgryta från Le Creuset (värde 1800 kr). Andra- och tredjepristagarna går inte heller lottlösa. I andrapris ligger nämligen min nya kokbok Till Sommaren. Tredjepristagaren kommer få tillbehörs-inspiration så det sprutar ut öronen via min kokbok Till Grillat. Inte illa va?

Så vad väntar du på, skynda skynda. Må bästa tillbehör vinna!

Man har sina snabbkort. Ja, de där rätterna som räddar vardag och verklighet när klockan tickar snabbt men hungern ännu snabbare. Något jag blivit ruggigt medveten om under mina 6 gravidmånader. Ni vet den där känslan av ”jag-måste-äta-nu-alltså-NUUUU!”.

Mina snabbkort är bland annat blodpudding, sill och potatis, omelett av alla de slag, fil och flingor när det verkligen kniper men framför allt soppor. Soppor är verkligen snabbvardagens superhjältar om du frågar mig! Suveräna rest-räddare (lite som både pizza och omelett), snabbfixade om man vill och det är inte för inte som uttrycket ”koka soppa på en spik” en gång myntades. Man kan bannemig koka soppa på nästan precis allting. (Ja, om man är tillräckligt hungrig alltså) Ta det här när du öppnar grönsakslådan och möts av en syn som mest påminner om halvtrasslig, dassig grönsakskompost. Inget man gör en fräsch sallad på direkt men soppa? Jajamen! (Släng i en skvätt grädde så funkar allt…)

Som den soppfantast jag är var det såklart extra kul när Knorr hörde av sig och undrade om vi inte skulle hitta på något skoj med deras nya super-snabb-soppor. För är det något jag gillar förutom soppor så är det just smarta genvägar. Ni vet sådana där genvägar som är en bra bas för att själv kunna sätta sin egen prägel på middagsbordet. Eller göra av med lite rester.

De nya krämiga sopporna (tomatsoppa med mozzarella eller mascarpone, svampsoppa och krämig grönsakssoppa) är nämligen en perfekt snabb-bas när det kommer till sopp-pimpning. Och sopp-pimpning gillar jag. Lite nötter, ost, örter, salladsskott, morgonens rostbröds-skank, knaperstekt sidfläsk, gårdagens tomatsalsa, någon god liten korvbit, pesto av olika slag, hackade oliver…. släng det på soppan!

Just nu pågår sista omgången av tävlingen Soppduellen som går ut just på det här med sopp-pimpning. Gå in på facebook-sidan, dela med dig av ditt bästa pimp-tips och var och med tävla om en suverän soppgryta från Le Creuset. Skynda skynda!

Vinner du inte den här veckan behöver du inte knorra för det (hoho…). Stay tuned här på bloggen för inom ett par dagar drar jag tillsammans med Knorr igång en liknande tävling här också. I priskorgen? Le Creuset-gryta och ett gäng exemplar av min sprillans nya kokbok ”Till Sommaren” som snart finns ute på hyllorna!

Ja, ni vet ju hur jag är. Jag gillar att klumpa ihop sakerna här på bloggen. Jag tänker lite så här: mycket av det goda kan ju inte vara något annat än alldeles, alldeles underbart!

Ni minns kanske min lokalefterlysning som jag la ut för drygt 1,5 år sedan? Och mitt svammel om flyttlådor vid påsk? Ja, på något märkligt sätt hänger de båda inläggen ihop i den ena kul-nyheten. För efter att köksbestyr och rekvisitalager börjat konkurrera ut privatlivet här i huset på Bäckgatan är det nu dags att gå vidare. Till något större. Och mer lantligt. Och något alldeles, alldeles fantastiskt!

På lördag går nämligen flyttlasset till en gammal prästgård på landet strax utanför Falkenberg. Med stooor tomt, eko-lamm (med tillhörande lantbrukarfamilj) som granne på ena sidan och vinodling som granne på andra sidan. Och jag får väl spara det bästa till sist; på tomten ligger en gammal länga med stenugn som under den närmaste tiden ska förvandlas till en hejdundrande matstudio och rekvisitalager. Det bara spritter i mig när jag tänker på det…! Garanterat en hemskans massa mer om detta framöver gott folk så stay tuned. För här kommer det hända mycket spännande. Och fotograf-Magnus och stylist-Elenor, ni vet de som jag egentligen ville dela lokal med i inlägget om lokalefterlysning, de bor i det gamla församlingshemmet på andra sidan ko-hagen. Fint som snus!

Som vi väntat och längtat, maken och jag. På lördag när vi flyttar in har det gått nästan exakt 9 månader sen vi såg prästgården för första gången. Ungefär så länge sägs man ju också behöva vänta på en annan sak här i livet. Just det, riktigt långjästa bullar. För det är väl lika bra att ta allt på en gång, flytt och knodd…! Det är så mycket spännande på gång nu att vi var tvingade att ta ett glädjeskutt på Brooklyn bridge när jag och maken tog en promenix mellan matpauserna under förra veckans New York-semester.

Väntat och längtat, det har jag också gjort efter min nästa bok. Men nu är väntan över! Bara någon dag innan jag smet iväg till NY fick jag mitt första ex i handen, nästan fortfarande lite inbillningsvarm från pressarna… Det är ju bara något alldeles fantastiskt det där när man får hålla sin bok i handen första gången, bläddra bland de hårda sidorna och suga in doften av nytryckt papper. Pirr i magen varje gång. Än får ni vänta lite på att Till Sommaren ska komma ut i hyllorna den 8 maj, men den som väntar på något riktigt gott… (jaja, jag vet. Väntar ALLTID för länge!)

Nu blev det mycket roligt på en gång gott folk. Jag vet inte med er, men jag blev så till mig att jag nog behöver lite rababerpaj- och kaffepaus. NU!

Nähä, nu packar vi ihop den här veckan, hoppar i stödstrumporna, tar med oss stora ät-plånkan och drar till NY. Och såklart följer ni med!

Hepp!

Glad påsk på er allesammans!

Hoppas ni har en riktigt skön påskhelg – vare sig solen skiner, snön yr eller regnet står som spön i backen. (Efter morgonens radiolyssning och telefonrundan till släktingar så känns det som att vädret är den röda tråden den här påsken…) Här skiner faktiskt solen just nu och maken klev precis innanför dörren efter att ha börjat dagen på jobbet. Så nu blir det helt sonika påsklunch utomhus – på fårfällar och påpälsade. Förra årets utomhus-ätar-tradition vill jag ju inte bryta!

Annars skulle jag helst av allt vilja tillbringa helgen så här, i soffan med grymmaste New York-guiden skriven av fantastiska stylisten Sibella Court (också innehavaren till en av mina absoluta favvo-affärer i Sydney, The Society Inc.) På torsdag styr jag nämligen kosan mot The Big Apple för en sådan där skön inspirations- och ät-resa. Och då är Sibellas ”A stylist´s guide to NYC” ett måste!

Men istället kommer helgen ägnas åt sånt här… flyttpackning! (mer om allt det här spännande senare!)

Har du planerat in lite skönt fikahäng under påskhelgen måste jag avsluta den här påskhälsningen med att tipsa om min livsfarligt goda choklad-tokig-tårta som jag gjorde till Mat&Vänner´s påsknummer. Chokladmaräng, kanderade nötter, salt chokladkräm och grädde… mein gott!

Tips! Har du nötallergiska fikagäster eller helt enkelt inte orkar hålla på och kandera nötter (även om det är busenkelt) så går det såklart lika bra att toppa tårtan med några smarriga bär.

Chokladmarängtårta med salt chokladkolakräm och kanderade nötter

Ok, här har vi påsktårtornas tårta. Choklad hela vägen och med en sälta till chokladkolakrämen som gör hela skillnaden. Tårtbotten går bra att förbereda en dag i förväg och monterar du tårtan några timmar innan den ska ätas blir den förvånansvärt lätt och marängig. Får den stå tills sig en dag blir den lite mer kompakt och seg men fortfarande vansinnigt god.

Tips! Har du ingen varmluft går det utmärkt att istället baka en stor botten i en mindre långpanna och dela den färdiggräddade bottnen i två delar när du ska lägga ihop tårtan.

12-14 portioner
ca 80 minuter

100 g rumstempererat smör
1 dl strösocker
5 äggulor
4 msk standardmjölk
2 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
2 msk kakao
½ tsk salt

Maräng:
5 äggvitor
1,5 dl strösocker
100 g smält mörk choklad av god kvalitet
½ krm ättika

Chokladkolakräm:
4 äggulor
½ dl strösocker
1-1,5 dl grädde
150 hackad mörk choklad av god kvalitet
ca ½ msk flingsalt

Kanderade nötter:
130 g nötter
½ dl strösocker
½ dl vatten

Värm ugnen till 150 grader, varmluft. Börja med tårtbottnarna som du kan förbereda en dag i förväg. Förbered två springformar (23 cm i diameter) genom att klä botten och sidor med bakplåtspapper. Det går enkelt om du först penslar kanterna med lite olja eller vatten.

Börja med sockerkakan. Vispa smör och socker mjukt och smidigt. Tillsätt ett ägg i taget under vispning och slutligen mjölken. Blanda de torra ingredienserna och arbeta försiktigt ner dessa i smeten. Fördela smeten i de två springformarna och bred ut den så att hela formarna är täckta. Gå vidare med marängen. Vispa äggvitorna och 1/3 av sockret på låg hastighet med elvisp i en ren, rostfri skål. Tillsätt ättikan och resten av sockret successivt och öka hastigheten så att du slutligen vispar på maxhastighet. Vispa tills marängen är vit, blank och fast. Vänd ner den smälta chokladen slarvigt i marängen och fördela detta i springformarna, ovanpå sockerkakssmeten. Sätt in den ena formen längst ner i ugnen och den andra i mitten och grädda i ca 40 minuter. Byt plats på formarna efter halva tiden. Låt svalna och lossa därefter formarna försiktigt. Täck över med bakplåtspapper om tårtbottnarna ska stå tills nästa dag.

Gör nu de kanderade nötterna. Rosta nötterna i en torr stekpanna på medelvärme tills de fått fin färg. Tillsätt strösocker och vatten under omrörning och fortsätt röra tills sockret stelnat sig kring nötterna och all vätska är borta. Omrörningen går enklast med en träspatel eller träslev. Låt nötterna svalna och hacka dem sedan grovt.

Börja nu med chokladkolakrämen. Blanda äggulor, grädde och strösocker i en tjockbottnad kastrull. Hetta upp på svag värme och under omrörning tills krämen börjar sjuda och börjar tjockna och bli blank. Ta bort krämen från plattan och rör ner den hackade chokladen. Rör om tills chokladen är helt smält och vänd slutligen ner flingsaltet. Låt svalna.

Montering:

Vispa grädden fluffig. Lägg ena tårtbotten på ett fat. Bred chokladkrämen över bottnen och toppa med hälften av den vispade grädden. Lägg på den andra tårtbottnen och fördela resten av grädden på toppen. Toppa med de kanderade nötterna. Tårtan kan serveras genast eller inom de närmsta 6-8 timmarna och är då lätt och marängig. Får den stå en dag bli den lite mer kompakt och härligt seg.

Igår gjorde vi (som i jag, Magnus Carlsson och fotoassistent-hunden Stilton) årets första utomhusplåtning här hemma och det är galet hur mycket man kan längta efter något så mycket.

Jag och fotograferna jag jobbar med brukar till nästan 95 % jobba med enbart dagsljus när vi plåtar (maten ser så enormt mycket godare ut då om du frågar mig). Och det brukar sällan vara några problem inomhus under vinterhalvåret – även om dagarna kan bli väääääldigt korta där i mitten av december… Men det är ändå något magiskt med utomhus-ljuset. Härligt!

Bland annat fick godingen här ovan, en livsfarligt god aussie-inspirerad steak pie, bli fotomodell. Recept? Snart i en Göteborgs-posten Två Dagar nära dig! (Och här på bloggen om ni vill så klart.)

Förutom att bli fotomodell och eftermiddags-snacks igår, fick några kompisar till pajen här ovan blir fotorest-lunch idag. Och vilken lunch sen. Utomhus på solig veranda, knallblå himmel och med snyggaste lunchdaten i form av nyfrisserad make.

Nu ska jag köra på som en tok här resten av eftermiddagen, många punkter kvar på veckans lista, men sen tar jag mig en lat helg. En riktig släkt-helg kommer det bli då huset ska bli invaderat (på ett väldigt positivt sätt) av både min och makens släkt. Huset/köket fullt och knökat vid middagsbordet – det gillar jag!

Ha en riktigt skön helg hörni!

Älskar mina nya maffiga bunkar i rejäl lergods från Granit!

Älskar för visso det mesta från dem när jag tänker efter… Just dessa bunkar säljs som degskålar men jag tänker att de är perfekta till det allra mesta, inte minst den STORA som lär bli en perfekt salladsskål för de riktigt stora balunserna.

Spring och köp innan de tar slut! (eller skicka någon ”stadsbo” med vänlig själ och starka armar om du som jag inte har en Granit precis i krokarna)

Sedan jag för snart 10 år sedan blev egenföretagare brukar jag säga att jag nästan aldrig blir sjuk. Men jag får nog ta tillbaka det nu. För under tiden den här bloggen stått och dammat senaste veckan har jag ägnat mig åt följande…

- Firat födelsedag  med bl a citronpavlova med hemgjord rabarberglass och rostad mandel och en monsterförkylning. Ja, alltså inte på samma tallrik men den där monsterförkylningen har ju såklart satt en skön dimmighet på det mesta. Efter en veckas hostande, frustande, skallebankande och söndersnuten nästopp ska jag aldrig mer skaka på huvudet åt uttrycket ”manlig förkylning”…. (Ni vet den där hiskeligt elaka varianten som det manliga könet brukar åka på. För jag tror bannemig att det är något sådant jag fått dras med senaste veckan…)

- Toppat veckan med misstänkt njursten och firat fredag på sjukhus. Japp, man kan ju liksom lika gärna ta allt på en gång. Och hör du nu till det lyckliga släkte som aldrig behövt göra bekantskap med dessa elakingar så kan jag berätta att det sägs att njursten är i klass med en förlossning på smärtskalan. Say no more.

Tack och lov är jag en ganska bra blandning mellan seg smålänning och glad skit, men ibland känner man ju att man lever. Så, vad sägs om att döpa om bloggen till ”Flytande föda på västkusten” tills vidare? Jag planerar jordärtskockssoppa till middag och funderar vidare på det…

Ha en fin måndag allesamans!

Någonstans kände jag det i magen redan på morgonen när jag susade på väg upp till plåtning i Göteborg och möttes av den här vyn; det här kommer bli en bra dag.

Och bannemig blev det inte det! Fullproppad med skitroliga, glada nyheter OCH toksäkra vårtecken. Både premiärtur för makens hoj och första fjärilsspaningen.

Vad är det för magiskt med vårsolen som gör att livet dagar som igår känns lite mer guldkantigt? Dessutom kan jag berätta att samtidigt som jag kom hem och pratade om fjärilsspaning, berättade maken att han hade spanat in första rabarberknopparna i landet.

Overkligt men sant – och alldeles alldeles underbart… Tjing, nu måste jag lägga vårtecken åt sidan och istället gasa på med provlagning här. Fin torsdag på er alla!